Vid misstanke om kognitiva problem börja med att ställa följande frågor till patienten:

Minnesstörning
Försämring av minnet som påverkar vardags- eller arbetslivet

Försämrad tankeförmåga
Svårare än tidigare att tänka resonera. Lösa problem vilket yttrar​
sig i svårigheter att klara av vardagliga situationer.

Språkstörning
Svårare än tidigare att eller uttrycka sig i ord och skrift ​

Spatial förmåga
Svårare än tidigare att hitta i nya miljöer och/eller välkända​
omgivningar

Förändring av personligheten
T ex omdömessvikt, blödighet, känslomässig avflackning,
aggressivitet, försämrad insikt

Psykiska symtom
Nedstämdhet, initiativlöshet, livsleda, ångest, vanföreställningar, ​
hallucinationer

Vid förekomst av ett eller flera symtom finns misstanke om demenssjukdom!

Gå vidare med demensutredning!

Informera patienten om hur en basal utredning genomförs!
Hämtas på 1177

Arbetsgång vid demensutredning

Socialsituation

  • Anhöriga​ – Vilka får kontaktas?
  • Självständig eller behov av stöd i så fall vad?
    Ex Dagverksamhet, Hemtjänst, Hemsjukvård, Anhöriga, Annat​
  • Bilkörning​
  • Vapen
  • Alkohol​
  • Tobak

Aktuellt

  • Symtom​​
  • Förlopp​
  • Konsekvenser i vardagen
  • Problem​
  • Förväntningar

Symtomenkät

Hereditet

Förekomst av demens- eller psykisk sjukdom bland syskon, föräldrar, mor/far- föräldrar

Somatiska och psykiska sjukdomar

Vilka?

Aktuell medicinering ink. ev naturmedicin

  • Primärvård
  • Sjukhus
  • Annan vårdgivare
  • Egen medicinering

Fast vårdkontakt

  • Vem?
  • Var?

Fast vårdkontakt (pdf)

Somatisk status

  • Neurologi
  • Syn
  • Hörsel

Psykiskt status

  • Depression
  • Hallucinationer
  • Vanföreställningar

Geriatric depression Scale GDS-20-skalan (pdf)

Laboratorieundersökningar

  • Längd och vikt
  • Förhöjt calcium resp. homocystein
  • Lågt Hb
  • Pågående inflammationer samt TSH

Vid stark klinisk misstanke ta serumprover för:

  • Lues
  • Borrelia
  • HIV

Basala undersökningar

  • EKG
  • DT hjärna – Görs skyndsamt vid atyisk klinisk bild.
    – Hög prioritet i tidigt skede – Låg prioritet i sent skede.

​Nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom 2010

Kognitiva funktioner

Grundstatus (utförs av läkare, arbetsterapeut eller sjuksköterska)

  • MMSEsr (Tidigare MMT)
  • Klocktest

MMSEsr Manual (pdf)
MMSE Protokoll svart/vit (pdf)
Klocktest demenscentrum och PDF Örebro modell (pdf)

​Vid behov av ytterligare status (utförs av arbetsterapeut)

  • Kognitiva Screening Batteriet (KSB)
  • Moca test
  • Alberts test
  • Canadian Occupational Performance Measure (COPM)

Screening Batteriet KSB   (Färgade brickor för markering finns bla hos MAR Örebro)
Moca test Manual (pdf)
Moca test protokoll (pdf)
COPM (måste köpas)

 

Bedömning av funktions- och aktivitetsförmåga

Grundstatus​ (utförs av arbetsterapeut)

  • ADL bedömning  (Personlig och Instrumentell ADL)
    – ADL taxonomi utifrån kognitiv checklista

Kognitiva checklistan (pdf)
ADL Taxonomin (måste köpas)

Vid behov av ytterligare status (utförs av sjukgymnast)

  • 6 minuters gångtest
  • 10 meter gångtest
  • Antal uppresningar på 30 sekunder
  • Timed up and go (TUG)
  • Bergs balansskala

I överenskommelsen om bedömningsinstrument finns ytterligare instrument utöver de ovan angivna.
Rehabilitering av äldre – bedömningsinstrument Örebro län (pdf)

Primärvårdens åtagande

Utredningen ska utmynna ut i uteslutande av demenssjukdom eller fastställande av specifik demensdiagnos. (Alzheimers sjukdom, vaskulär demens, samt Alzheimers sjukdom med cerebrovaskulär skada (bland demens). Vid demens UNS och i övriga falla kan utredningen ske i samråd med eller av demensspecialist.

Specialistklinkens åtagande

Komplicerade diagnostiska problem vid misstänkt demenstillstånd, tex oklar symtombild. Svårbemästrade symtom, hastig progress, demens hos yngre individer (< 75 år). Rådgivning/konsultfunktion till primärvården i terapi och diagnosfrågor, second opinion.

Remiss till specialistklinik ska innehålla

  • Beskrivning av den kognitiva störningen
  • Påverkade funktioner (Beskrivs ev genom gjorda status)
  • Tidsförlopp
  • Laboratorie resultat
  • MMSEsr och Klocktest
  • Remiss för CT hjärna ska vara skickad

Övrigt

  • Patienter med psykosanamnes och misstänkt demensutveckling remitteras till utredning inom psykiatrin.
  • Personer med psykisk funktionsnedsättning och misstänkt demensutveckling remitteras till och utreds av habiliteringen.
    OBS! Basal och somatisk utredning sker dock via primärvården.  Vid utredning av personer med utvecklingsstörning, fråga om dokumentationen  ”Tidiga tecken” har använts.

Arbetsmaterial Tidiga tecken. Se även Flödesschema Tidiga tecken.

Vid diagnos

  • Diagnos enligt ICD 10
  • Registrering i SveDem
  • Information om demenssjukdomen till patient och anhöriga

1177 Vård guiden
Faktablad på olika språk Svenskt demenscentrum
Äldreguiden

Efter diagnos

Åtgärder för att minska konsekvensen av demenssjukdom

  • Kontakta kommunen
    ​- Demensteam
    – Arbetsterapeut
    – Anhörigstödjare
    – Hemsjukvård
    – Biståndshandläggare
  • Kontakta landstinget
    – Kurator
    – Sjukgymnast
    – Specialistklinik
  • Övrigt
    – Vid behov kalla till SIP
    – Boka tid för uppföljning

Demensintyg (pdf)
Närståendepenning
Vårdplanering ev Samordnad individuell planering (SIP) VISAM

En strukturerad uppföljning är en förutsättning för en adekvat läkemedelsbehandling

Behandling påbörjas om patienten bedöms vara i ett tillstånd där man har glädje av att bevara funktionsnivån. Behandlingen botar inte sjukdomen men kan påverka dess symtom så att för patienten viktiga funktioner bibehålls eller förbättras över en tid.

Kolinesterashämmare (AchE1)
Personer med Alzheimers sjukdom (lätt till medelsvår). Även vid Alzheimers sjukdom med inslag av cerebrovaskulär sjukdom (blanddemens) kan bli föremål för behandling.

Det finns olika sorters kolineterashämmare där man i Örebro län först rekommenderar Donezepil pga större erfarenhet. Preparaten kan ge biverkningar, vanligast är gastrointestiala men kan vara övergående. Långsam dos ökning och att inta läkemedlet tillsammans med mat minskar risken för biverkningar.

Doseringen ska individualiseras med hänsyn till effekter/bieffekter. OBS! Kolinerga preparat är vagotont verkande – försiktighet iakttas vid överledningsrubbningar och då patienten redan står på hjärtpåverkande läkemedel med dämpande effekt på hjärtat ( tex beta-blockare). EKG ska alltid tas före insättning av AchE1.

Memantin: Personer med Alzheimers sjukdom av måttlig till svår grad. Flertalet patienter som har Alzheimers sjukdom av medelsvårt till svår grad står redan på acetylkolinesterashämmare där man försöker motverka försämringen med dosoptimering. Om patienten trots detta försämras ytterligare kan tilläggsbehandling med Rivastigmin vara ett alternativ.

Läkemedel och äldre (pdf)

  • Analys av bakomliggande medicinska och sociala orsaker
  • Kritisk värdering av farmakologisk behandling
    – Undvik om möjligt sederande eller dämpande läkemedel
  • Skattning med NPI skalan
  • Registrering i BPSD registret efter information till patienten
  • Insatser enlig åtgärdsplan BPSD registret.
    – Omvårdnad  – Bemötande    – Miljö
  • Vårdplanering med multiproffesionella teamet
  •  Utvärdering av insatser
  •  Uppföljning enligt plan

BPSD registret
Samordnad individuell plan